Vaccinationsmottagning

Välkommen till vår vaccinationsmottagning

Vi erbjuder allmänna vaccinationer mot till exempel TBE, influensa, stelkramp, lunginflammation med flera. Vi erbjuder också vissa vaccinationer inför utlandsresan.

Få insatser i samhället har betytt så mkt för folkhälsan som införandet av de allmänna vaccinationsprogrammen. Följ upp de vaccinationer du fått för att bibehålla ditt vaccinationsskydd.

Vi har tyvärr inte möjlighet att ge vaccinationsrådgivning per telefon.

Tänk på att om du har en pågående infektion med över 38 graders feber bör du vänta med att vaccinera dig. Det gör ingenting om du är lite förkyld.

Tala alltid om i fall du använder blodförtunnande läkemedel eller läkemedel som sätter ner ditt immunförsvar. Vi vill också veta om du har några speciella allergier eller om du reagerat på något vaccin tidigare.


Influensa
Influensa orsakas av virus och är mycket smittsamt. Det sprids genom luften framför allt när någon som är sjuk hostar eller nyser. Men man smittar redan dygnet innan de första symptomen bryter ut. Influensaviruset ändrar sig ständigt vilket gör att man kan få influensa flera gånger i livet och därför behöver vaccinera sig varje år.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar dig som tillhör en riskgrupp att vaccinera dig. Detta gäller både vuxna och barn (äldre än 6 månader).

Till rikgrupper räknas:

  •  65 år och äldre
  • Gravid. Du rekommenderas att vaccinera dig efter graviditetsvecka 16. Om du är gravid och samtidigt tillhör en annan riskgrupp rekommenderas du vaccination även före graviditetsvecka 16.
  • Kronisk hjärtsjukdom
  • Kronisk lungsjukdom till exempel KOL eller astma
  • Kronisk lever- eller njursvikt
  • Diabetes
  • Kraftigt överviktig
  • Neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen
  • Flerfunktionshinder

Barn mellan 6 månader och 8 år ska ha 2 doser med minst 4 veckors mellanrum om barnet inte tidigare vaccinerats mot influensa. Har barnet tidigare fått vaccin mot influensa räcker 1 dos.

Du kan bli lite röd, öm och svullen på stället där du fick sprutan. Eventuellt kan du få lite influensasymptom så som feber, huvudvärk och ont i musklerna. Barn kan också få sämre aptit och lös avföring. Besvären brukar gå över efter en eller ett par dagar.


Lunginflammation
Pneumokocker är den vanligaste orsaken luftvägsinfektioner så som lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation. Risken att drabbas av allvarliga pneumokockinfektioner ökar från 50-års ålder. Alla som rekommenderas att vaccinera sig mot influensa bör också vaccinera sig mot lunginflammation. Undantaget om du är gravid.

Till riskgrupper hör:

  • 65 år och äldre
  • Kronisk hjärtsjukdom
  • Kronisk lungsjukdom till exempel KOL eller astma
  • Kronisk lever- eller njursvikt
  • Diabetes
  • Nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling
  • Cochleaimplantat i örat

Du kanske vill vaccinera dig utan att tillhöra en riskgrupp, kanske umgås du mycket med små barn eller på annat sätt utsätter dig för smitta. Då är du naturligtvis också välkommen.

Det finns 2 olika vacciner man kan ta beroende på din situation.
Prevenar 13 innehåller 13 undergrupper av pneumokockerna och är livslångt och Pneumovax som innehåller 23 undergrupper men behöver upprepas efter 5-10 år. Man kan endast ge Pneumovax 2 gånger sedan är det verkningslöst.

Trots vaccination kan man få lunginflammation men den blir lindrigare än om du är ovaccinerad.


TBE
TBE är en fästingburen virusinfektion som kan orsaka hjärninflammation. De flesta blir helt återställda men cirka en tredjedel får långdragna eller livslånga besvär som till exempel uttalad trötthet, minnesstörningar, koncentrationsstörningar eller huvudvärk. Barn får i regel lindrigare symptom än vuxna.
Sjukdomen kan förhindras med TBE-vaccin. Däremot skyddar vaccinet inte mot Borrelia eller andra fästingburna sjukdomar.

Du som är yngre än 50 när vaccinationen påbörjas tar 3 doser första året, sedan 1 dos efter 3 år och sedan vart 5:e år. Du som är över 50 tar 4 doser första året sedan 1 dos efter 3 år och sedan vart 5:e år.

Rodnad, ömhet och svullnad kan förkomma på injektionsstället. I sällsynta fall kan man få allmän sjukdomskänsla, trötthet eller muskel- och ledvärk.


Stelkramp/difteri/kikhosta

Stelkramp
Du kan få stelkramp om du blir biten av till exempel hund eller katt eller om du får jord i ett sår oavsett hur litet eller rent såret är. Stelkramp kan vara livshotande.

Detta vaccin ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet och ges på BVC och i skolan. Har du gjort lumpen har du troligtvis fått det där. En påfyllnadsdos var 20:e år ger att bra skydd mot stelkramp och difteri. Behöver du skydd mot kikhosta bör du vaccinera dig vart 10:e år.

Difteri
Är en allvarlig sjukdom som sätter sig främst i luftvägar men eventuellt även i huden. Det är i dag en ovanlig sjukdom i Sverige eftersom i stort sett alla barn vaccineras.

Kikhosta
Kikhosta är en av de sjukdomar som brukar kallas barnsjukdomar, även om också vuxna kan få det. Kikhosta har mycket hög smittsamhet och tar många veckor att hämta sig ifrån. Små barn som ännu inte hunnit få fullt skydd av sitt vaccin och du som har luftvägsproblem kan bli allvarligt sjuka med sjukhusvård som följd.

Vaccinationen kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Mindre vanligt är feber och nässelutslag.


Mässlin/Påssjuka/Röda hund

Mässling
Mässling är en virusinfektion. Den sprids lätt och fler än 90 procent av alla som inte är immuna blir smittade om de är nära en person som har mässlingen. I cirka 20 procent av fallen leder infektionen till en eller flera komplikationer. De vanligaste är öroninflammation och lunginflammation men man kan även få hjärninflammation.

Vid resa till länder där mässlingen förekommer bör man vaccinera barn före 18-månaders ålder. Det blir då som en extra-dos och barnet ska ha sin ordinarie dos vid 18 månader.

Röda Hund
Även detta är en virusinfektion men förloppet är lindrigt och många märker inte ens av att de har eller har haft röda hund.
En kvinna som smittas tidigt i sin graviditet löper dock stor risk att få missfall eller föda ett barn med medfödd röda hund och hjärtfel, hjärnskador, syn- eller hörseldefekter.
I Sverige har sjukdomen i det närmaste försvunnit men 2013 rapporterades 35 000 fall i Polen.

Mässling – Folkhälsomyndigheten

Före 1960 1960-talet Födelseår
1970-1980
1981-2001 Från 2002
De flesta är immuna mot mässling efter genomgången infektion, många är immuna mot röda hund. Varierande immunitet, ett flertal kan vara icke-immuna
Flickor födda från 1963 har oftast fått en dos vaccin mot röda hund i skolan (på-börjades 1974.)
De flesta barn har fått 1 dos MPR i skolan vid 12 år.
En del har även fått 1 dos mässlings-vaccin under småbarnsåren (påbörjades under 1970-talet men med varierande genomslag).
De allra flesta barn har fått 2 doser MPR (infördes år 1982).
Dos 1 gavs vid 18 månader, dos 2 vid ca 12 år.
De allra flesta barn har fått 2 doser MPR.
Dos 1 ges vid 12-18 månader, dos 2 vid 6-8 års ålder.
Från 2006 ska barn upp till 18 år erbjudas kompletterande doser om de inte tidigare vaccinerats enligt programmet dvs. med 2 doser MPR.

Mässling – Folkhälsomyndigheten

Födelseår Haft mässling? Vaccination erbjuden?
Före 1960 I stort sett alla har haft mässling Nej
1960-1969 Nästan alla har haft mässling Personer födda i slutet av 1960-talet kan ha erbjudits vaccination i förskoleåldern om de inte redan hade haft mässling.
1970-1974 Många har haft mässling En del har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått minst en dos vaccin mot mässling.
1975-1980 En avtagande andel har haft mässling Nästan alla har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har även vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått två doser vaccin mot mässling.
1981 och senare De flesta har inte haft mässling Nästan alla har fått två doser MPR-vaccin.

Vattkoppor
Vattkoppor är en vanlig infektionssjukdom som orsakas av ett virus. Den är mycket smittsam och de flesta har haft vattkoppor redan som barn. I Sverige har ca 2 procent av befolkningen aldrig haft vattkoppor.
Vanliga symtom är feber och vätskefyllda blåsor, som kliar mycket. Ju äldre du är när du får vattkoppor desto besvärligare brukar symptomen vara.

Du kan bara få vattkoppor en gång. När du har haft sjukdomen blir du immun. Då kan du träffa personer som har vattkoppor utan att bli sjuk. Du kan heller inte få bältros av att träffa en person som har vattkoppor, trots att sjukdomarna orsakas av samma virus.

För närvarande rekommenderas vaccin till barn med sjukdomar som sätter ner immunförsvaret. Även syskon och nära kamrater rekommenderas att vaccinera sig.
Vaccinet kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på insticksstället under några dagar. I sällsynta fall kan du få en liten blåsa som kommer 1-2 veckor efter vaccinationen.


Bältros
Alla som haft vattkoppor kan få bältros. När du haft vattkoppor ligger sedan viruset vilande i nervcellerna. Av en eller annan anledning blossar infektionen upp igen och då får man bältros. Har du aldrig haft vattkoppor kan du inte få bältros. Sjukdomen är vanligast när man är över 50 men alla som haft vattkoppor kan drabbas.
Trots vaccin kan du få bältros men infektionen och smärtorna som kan följa blir mycket lindrigare.

Vaccinet kan orsaka rodnad, svullnad, ömhet och klåda på insticksstället. Även huvudvärk kan förekomma.

Hepatit förekomst
Hepatit förkommer i större delen av världen undantaget Västeuropa, Canada, USA, Australien och Nya Zeeland.


Hepatit A
Hepatit A sprids främst via förorenat vatten och livsmedel.
Viruset påverkar levern och kan ge allvarliga restsymptom.
Bästa sättet att skydda sig mot Hepatit A är att vaccinera sig. Det görs med 2 doser med cirka 1 års mellanrum. Har man erhållit 2 doser har man skydd i minst 40 år.

Hepatit B
Hepatit B sprids via blod och sexuella kontakter. Viruset överlever i torkat blod i 7 dygn varför man kan utsättas för smitta utan att vara medveten om risken, till exempel när man gör pedikyr, går till barberaren för att raka sig, om man piercar eller tatuerar sig. Risk finns också om man behöver gå till tandläkaren eller uppsöka sjukvård där instrument inte rengjorts ordentligt.

Om kroppen inte orkar ta hand om infektionen kan den bli kronisk. Barn som smittas löper större risk för kroniskt bärarskap.

3 doser vaccin mot hepatit B anses ge livslångt skydd. Dos 1 och 2 ges med 1 månads mellanrum och den 3:e dosen ges efter 6-12 månader.

Vaccin mot Hepatit A och B
Det finns ett kombinationsvaccin mot Hepatit A och B. Detta vaccin ges med samma schema som vaccinet mot Hepatit B.

Obs! Vi har flyttat!

F.o.m 1 oktober kommer vi att vara på slussplatsen 1, mittemot centralstationen. Ni kan nå oss på samma telefonnummer!

Välkomna!