Patientinformation

Allergidiagnostik
Diagnostiken görs med noggrann kartläggning symtomen och allergitester, dvs specifikt allergipricktest i huden eller blodprover för specifika allergiantikroppar (IgE). Ibland behöver man att göra även ett lungfunktionstest om det finns misstanke på luftvägssymtom som hänger ihop med allergibesvären.

I vissa fall behöver man att komplettera utredningen för att säkerställa diagnosen med provokationstester för luftvägarna, födoämnen eller andra allergener såsom läkemedel mm. Vid allergisk reaktion för första gången bör man inte ta några blodprover för allergitester i samband med eller strax efter reaktionen utan vid senare skede då det finns risk att man missar diagnosen.


Allergipricktest (Prick-test)
Är ett hudtest med vilket man testar ett antal allergener på huden om man misstänker allergi. En positiv reaktion vid allergipricktestet talar för att man har allergiantikroppar i huden som skulle påvisa allergi förutsatt man upplever allergisymtom.

Ett positivt allergitest i huden talar inte alltid för allergi dock! För att göra ett allergipricktest i huden måste man göra uppehåll med allergitabletterna (antihistaminerna) och vissa andra mediciner några dagar innan, beroende på vilket läkemedel och i vilken dos som används. För antihistaminerna räcker det oftast med  5 dagars behandlingsuppehåll inför allergipricktestet. Annars kan det vara svårt att tolka testet och detta kan leda till felaktig diagnos.


Lungfunktionstest (spirometri)
Lungfunktionstestet s.k. spirometri används för att mäta lungfunktionen vid andningsbesvär för att förstå om man har t.ex. astma eller annan lungåkomma. I fall av misstänkt astma behöver man alltid att göra ett reversibilitetstest dvs att upprepa lungfuktionstestet efter att man har inhalerat en luftrörsvidgande medicin (t.ex Buventol, Ventoline eller Bricanyl) för att se om lungfunktionen förbättras. Viktigt för detta test är antalet inhalationer av den luftrörsvidgande medicinen som ska tas samt väntetiden tills man upprepar lungfunktionstestet.

Det bör utföras först ett lungfunktionstest med långsam in- och utandning för att få värden som kan hjälpa med diagnostiken. Därefter, följer lungfunktionstestet med forcerad utandning där man mäter utandningsförmåga, eller hur mycket luft man kan andas ut under den första sekunden. En signifikant förbättring i lungfunktionen vid forcerad utandning, om man har utfört testet igen 15-20 min efter man har inhalerat den luftrörsvidgande medicinen, talar för astma.

Upprepar man lungfunktionstestet tidigare, finns det risk att man missar diagnosen eller misstolkar resultatet på spirometrin. Om diagnosen ej ställs direkt från spirometrin med reversibilitetstestet, behöver man i första hand att komplettera med en några dagars registrering av lungfunktionen, som görs hemma med en PEF-mätare eller med specifikt luftvägsprovokationstest. Spirometri används även i fortsättningen för uppföljning av astmabehandlingen. Vid spirometriundersökningen kan man ta reda på om man har även kronisk obstruktiv lungsjukdom främst hos rökare.


Astma
Astma är en inflammatorisk sjukdom som drabbar luftvägarna. Astma kan vara allergisk eller icke-allergisk och symtomen beror på olika faktorer. Ärftlighet och föreliggande allergi är viktiga faktorer för att utveckla astmasymtom. Vissa mediciner kan också trigga astmasymtom.

De vanligaste symtomen kan vara hosta, tyngre andning, svårt att få luft, pip eller tryck i bröstet, ibland trötthet. Det är viktigt att ställa korrekt diagnos för astmasjukdom innan man börjar behandlingen med inhalationsmediciner. Avgörande för diagnosen är ett avvikande lungfunktionstest och en bedömning av luftvägssymtom i förhållande till föreliggande allergi.

Läs mer här


Astma och träning
Många idrottare drabbas av ansträngningsutlöst astma. Detta sker när man andas in kall och torr luft i samband med träningen. Det kan ibland vara svårt att ställa diagnosen med de konventionella tillgängliga luftvägs- och allergitester. Behandlingen för ansträngningsutlöst astma är mycket varierande och alla dessa astmatiker behöver ej stå på inhalationsmediciner regelbundet. För elitidrottare bör man alltid ta hänsyn till Riksidrottsförbundets behandlingsrekommendationer för astma.

Läs mer här


Hosta
Bakomliggande astma kan vara orsaken till hosta. Om astman dock ej påvisas, utredningen kan vara omfattande. Hostan dock kan orsakas av mycket annat såsom problem med stämbandet i halsen, infektion, kronisk obstruktiv eller annan lungsjukdom, känsliga slemhinnor i luftvägarna, bihåleinflammation, magbesvär eller av vissa mediciner.


Doftöverkänslighet
Känslighet för dofter och andra kemiska ämnen kan orsaka symtom från luftvägarna såsom tungt att andas, svårt att få luft, tryck i bröstet eller hosta som liknar astma. Det kan också framkalla symtom som irritation och klåda i ögonen, näsan och halsen som kan tolkas som allergi. Doftöverkänslighet kallas för SHR (sensorisk hyperreaktivitet) och kan förväxlas med astma och allergi vilket kan leda till fel information och medicinering. Ibland kan man även känna allmänna symtom som trötthet, huvudvärk, hyperventilering. Man kan vara känslig mot starka lukter, dofter, parfym, blommor, rengöringsmedel mm.


Inhalationsmediciner
Urvalet på de olika inhalationsmediciner för luftvägsbesvären är ganska stort numera. Det finns inhalationsmediciner i sprayform eller med pulver. Olika mediciner för luftvägarna används beroende på indikationen, såsom inhalationsmediciner med enbart kortverkande luftrörsvidgande effekt, med kortison eller kombinationspreparat med båda långverkande luftrörsvidgande och kortison. Kortisonet ska inhaleras för att minska inflammationen i luftvägarna vid t.ex astma. Man får välja den inhalationsmedicinen, i den dosen som indiceras för varje individ, beroende på diagnosen samt svårighetsgraden av astma.

Ytterligare bör man bedöma om man ska behandlas året runt eller periodvis med ett inhalationspreparat beroende på typen av astman. Det är också viktigt att kontrollera inhalationstekniken när man sätter in ett nytt inhalationspreparat för att kunna bestämma vilket typ av inhalatorn som passar bäst. Om man ska behandlas med inhalationsspray behöver man ibland att använda även en andningsbehållare (som kallas för spacer) så att medicinen inhaleras korrekt och når verkligen luftvägarna. Det används oftare hos barn eller äldre personer där inhalationsmediciner med pulver ej är lämplig eller vid eventuella tidigare biverkningar av annat preparat. Använder man inte medicinerna med korrekt inhalationsteknik finns det risk för övermedicinering vid fortsatta dåliga resultat i lungfunktionstest och pågående luftvägssymtom trots kontinuerlig behandling. Om man har använt inhalationsmedicin med kortison för sin astma bör man alltid skölja munnen efteråt.


Pollenallergi
Pollenallergi är kanske den vanligaste allergi i Sverige och nästan var tredje person i befolkningen är pollenallergiker.

De vanligaste allergiframkallande pollensorterna kommer från björkpollen (april-maj), gräspollen (juni-juli) och gråbopollen (augusti-september). Vissa kan känna av pollenbesvär tidigt i våren om man är allergisk mot övriga trädpollen sorters (ek, hassel, al). De vanligaste symtomen man känner är ögonklåda, rinnande ögon, nysningar, rinnsnuva eller nästäppa. En del kan känna luftvägsbesvär som tyngre andning och hosta eller kan man bli försämrad i sin astma under den perioden.

Läs mer här


Pollenprognos

Här finner du den dagliga pollenprognosen över hela Sverige och här för resten av världen.


Pälsdjursallergi
De vanligaste pälsdjursallergier som förekommer, är allergi mot katt, hund ibland häst. Mer sällan kan man bli även allergisk mot kanin eller marsvin. Man reagerar med nysningar, ögonklåda, nästäppa och även andningsbesvär om man har astma. I regel reagerar man mot de flesta katter men mot vissa hundraser.

Hästallergi är oftast kraftig och kan orsaka akuta andningssymtom hos astmatiker. Om detta ej är möjligt t.ex. på grund av sociala skäl bör man överväga kontinuerlig behandling med mediciner mot astma och de allergiska symtomen. I vissa fall Immunterapi mot pälsdjursallergi kan även övervägas. Ibland kan det vara svårare att optimera astmabehandlingen hos astmatiker med pälsdjursallergi när de utsätter sig hela tiden för pälsdjuren hemma eller på arbetsplatsen.

Läs mer här


Kvalsterallergi
Kvalster är små spindeldjur som inte syns med blotta ögat och som finns i hemmet. De finns ofta i sängen eller andra möbler och där ventilationen är dålig. Husdammskvalster i sängen orsakar oftast kvalsterallergi och man kan ha symtom från näsan eller ögonen. Den typen av allergi är inte så vanligt dock och man kan ibland bli positiv testad för kvalster i allergitesterna trots att man inte känner några symtom alls!

Verifierar man kvalsterallergi kan man behandla med allergivaccination numera om behandlingen med de övriga antiallergiska mediciner ej hjälper. Känner man symtom från nedre luftvägar bör man gå igenom även astmautredning. Vid kroniska långdragna symtom från näsan och ögonen bör man ta ställning till kompletterande utredning för andra eller parallella åkommor, främst från näsan/bihålorna, innan man överväger att behandla kvalsterallergi med Immunterapi.

Läs mer här


Allergivaccination (Immunterapi / Hyposens)
Allergivaccination eller s.k. immunterapi alt. hyposensbehandling är en behandlingsprocess som påverkar allergikernas immunsystem för vissa allergier, med syfte att utveckla skydd mot allergi eller att minska allergisymtomen. Numera kan man behandla allergi mot pollen (oftast björk och gräs), mot kvalster (damm), mot pälsdjur (katt, hund, häst). Ytterligare, man kan behandla svår allergi mot insekter (geting och bi) när man har reagerat med anafylaktisk reaktion. Det finns numera två olika former av hyposensbehandling. Den ena är med subkutana injektioner mot de flesta allergier och den andra i tablettform, begränsad dock för vissa allergier som t.ex. mot pollen och kvalster.

Behandlingen med injektioner bör ges på sjukhuset. Man ska överväga Immunterapi baserat på indikationer och behandlingsriktlinjer för svår allergi och man bör alltid ta hänsyn till eventuellt föreliggande astma, annan systemisk/autoimmun sjukdom eller hudeksem innan behandlingsstart. Beslutet för behandling med allergivaccination får inte baseras på enbart positiva allergitester (allergipricktest eller blodprover)! Den formen av behandlingen med allergivaccination som är lämplig för varje individ, speciellt när det gäller behandling mot flera allergier samtidigt, ska bedömas av specialist i fältet. Behandlingen med allergivaccination i form av tabletter kan inledas utanför sjukhuset. Nu finns det möjlighet för behandling med hyposens i tablettform mot gräs- och kvalsterallergi.

Nyligen publicerades data från nya forskningsstudier om hyposensbehandling även mot björkpollenallergi i tablettform med lovande resultat. Tillgång till denna behandling mot trädpollen inväntas inom kort.  Behandlingstiden med Immunterapi för allergi mot pollen, kvalster och pälsdjur är 3-3,5 år medan för allergi mot geting och bi är 5 år. Biverkningar och reaktioner under hyposensbehandlingen fr. a. i injektionsform kan förekomma. Därför, en sådan specifik behandling med allergivaccination som påverkar immunsystemet, bör inledas och följas upp av allergispecialist.

Allergivaccination mot födoämnesallergi (t.ex för mjölk, ägg, jordnötter mm) befinner sig fortfarande under experimentell fas och forskning.


Födoämnesallergi
Cirka 20-30% av vuxna patienter i befolkningen rapporterar någon form av födoämnesintolerans men det är bara 10-20% som har en bevisat överkänslighet mot mat och dryck med de diagnostiska verktyg som finns tillgängliga. De vanligaste allergier hos vuxna är mot skaldjur, frukter och grönsaker medan hos barn mot komjölk, ägg, jordnötter och övriga trädnötter. Symtomen vid födoämnesintolerans kan drabba olika organ med olika symtom såsom ont i magen, diaréer, uppblåsthet, trötthet, nässelutslag, andningssymtom, nysningar, klåda, migrän, hjärtklappning, yrsel, blodtrycksfall.

Ogynnsamma reaktioner mot mat kan vara allergiska eller icke allergiska. Vid allergiska reaktioner har man bildat allergiska antikroppar (IgE) mot ett eller flera födoämnen och detta kan påvisas i allergitesterna med hudtester eller blodprover. Korsallergier mellan pollen och vissa födoämnen som t.ex. frukter, nötter, på grund av dess botaniska släktskap, kan förekomma. Man kan reagera ändå med allergisymtom enligt ovan på grund av annan icke-allergisk mekanism som t.ex. överkänslighet mot tillsatser (färgämnen i godis, vissa E-nummer), mot histaminrik- eller histaminfrisättande mat (histaminintolerans). Laktosintolerans är ingen allergi mot komjölkprotein utan det beror på brist i ett enzym som bryter ned mjölksockret. Vid laktosintolerans reagerar man med symtom från mag-tarmkanalen. Glutenintolerans eller celiaki är en autoimmun icke-IgE-medierad åkomma som framkallas av glutenintag som finns i de olika sädesslagen. Man kan reagera med mag-tarmsymtom såsom ont i magen, diareér men även trötthet eller ibland ont i lederna kan förekomma. Det får inte förväxlas med glutenallergi t.ex. allergi mot vete.

Ett vanligt problem är nötallergi som leder till nötfobi! Det är väldigt få individer som har en äkta allergi mot jordnötter och övriga nötter som kan reagera med allvarliga livshotande symtom. Oftast får man diagnosen allergi mot nötter som barn på grund av positiva allergitester och man undviker alla nötter på grund av rädsla i fortsättningen. Ett annat vanligt problem är att man kan utveckla en korsallergi mot nötter om man är pollenallergiker (björkpollen). Då reagerar man med lokala symtom i munnen som klåda i gommen, blåsor på läpparna eller svullnadskänsla i svalget. Nu finns det möjlighet att föra diagnostiken vidare med speciella allergitester och att urskilja om det rör sig om äkta allvarlig allergi eller korsallergi för jordnötter, vissa trädnötter och några andra födoämnen t.ex. ägg. Fortsatt forskning och granskning kring hur man ska tolka på rätt sätt flera specifika allergitester för olika födoämnen pågår.

Utredningen för födoämnesrelaterade mag-tarmsymtom kan vara långvarig och det räcker inte alltid med allergitesterna utan måste man prova olika typer av eliminationskost eller även genomgå kompletterande utredning med gastro- och koloskopi. Man får bedöma betydelsen av de eventuella positiva allergitester mot de misstänkta födoämnen vid enbart symtom från mag-tarmkanalen med eftertänksamhet. Det är inte alltid så att dessa positiva tester har betydelse till symtomen. En konsekvens av detta ibland är att man undviker viktiga födoämnen i onödan!

Det finns möjlighet till kostråd vid påvisat födoämnesallergi, information om korsallergier med andra födoämnen samt hur man kommer att förhålla sig till dessa. Ibland bör man stå på en strikt hypoallergen eliminationskost i diagnostiskt syfte vid kroniska mag- eller hudbesvär utöver utredningen med sedvanliga allergitester.

Läs mer här


Anafylaxi
Anafylaxi är en akut snabbt insättande livshotande systemreaktion som drabbar flera än ett organ. Man kan regera med symtom från andningsvägarna, magen, huden med även med påverkan i cirkulationen (blodtrycksfall).  Orsaken till en sådan svår reaktion är födoämnen, geting- eller bistick, ibland läkemedel. Anafylaktiska reaktioner kan även förekomma i samband med fysisk ansträngning och då bör man inleda utredning för misstänkt allergi. Den typen av reaktion ska behandlas med adrenalinpennan då kortison- och allergitabletter oftast räcker inte. Avgörande i utredningen är att identifiera den utlösande orsaken! Det finns olika adrenalininjektorer att förskriva och det är viktigt att patienten ska träna med injektorn på allergimottagningen när det föreskrivs för första gången! Den behandlade läkaren tillsammans med patienten ska gå igenom noga alla de viktiga momenten vid anafylaxibehandlingen.

Läs mer här


Bi- / Getingallergi
Man kan utveckla allergi mot geting eller bi även om man inte har andra allergier. Ju flera gånger man blir stucken desto större risk det finns för att utveckla en allergi med allvarliga symtom (anafylaxi) som t.ex. biodlare. Om man diagnostiseras med allergi mot bi- eller geting bör man överväga behandling med Immunterapi utöver förskrivningen av akuta mediciner (kortisontabletter, antihistaminer, ev. adrenalinpenna) beroende på allergins svårighetsgrad och medicinska indikationer.

Läs mer här


Läkemedelsöverkänslighet
Överkänslighetsreaktioner mot olika mediciner kan förekomma som t. ex mot antibiotika (penicillin), värktabletter (antiinflammatoriska/NSAID) eller acetylsalisyra (Aspirin, Magnecyl), blodtryckssänkande, lokalbedövningsmedel, kräm/salvor mm. Man kan reagera med hudsymtom som, klåda, nässelutslag eller hudsvullnad, luftvägssymtom som svårt att få luft, hosta men även med magsymtom eller i svårare fall med blodtrycksfall. Vid misstänkt svår allergi mot läkemedel brukar reaktionen komma ganska omgående i början av behandlingen. Sena reaktioner även efter några dagar ej är ovanliga dock. Det finns nu begränsade möjligheter för att utreda den typen av överkänslighet med blodprover och enbart för få läkemedel som för vissa antibiotika t. ex penicillin mm.

Oftast är det så att man måste testa det misstänkta läkemedlet med speciellt provokationstest under övervakning på sjukhuset. Dessutom, om man har astma är det viktigt att veta hur man kommer att förhålla sig till antiinflammatoriska smärtstillande mediciner (NSAID/ASA) då kan man ibland försämras i astman om man behandlas med dessa under längre tid. Ju flera gånger man har reagerat tidigare mot olika läkemedel desto större risk det finns för att reagera igen mot andra läkemedel i framtiden. En allergologisk bedömning behövs ofta för att reda ut vilka mediciner som kan användas, vilka som måste testas med speciellt provokationstest och om den reaktionen man har fått hade varit en allergisk reaktion eller läkemedelsbiverkning.

Läs mer här


Yrkesrelaterade allergiska besvär
Olika yrkeskategorier kan drabbas av allergiska besvär. Man kan även utveckla astma eller rinitsymtom om man arbetar t.ex. på bageri eller konditori och är känslig för mjöl. Kontaktallergier kan förekomma mot t.ex. färgningsmedel eller andra kemiska ämnen om man arbetar som frisör. Dålig ventilation med hög luftfuktighet och eventuellt förekomst av mögel på arbetslokalen kan orsaka astma eller ögon- och nässymtom.

Den vanligaste allergi inom sjukvården är oftast allergi mot latex, som kan förekomma i gummihandskar, katetrar, plastmaterial mm men även i ballonger, kondomer. De vanligaste symtomen är klåda, rodnad, hudutslag vid kontakt med material som innehåller latex. Svåra allergiska reaktioner av latex som anafylaxi har rapporterats. Korsallergier mellan latex och vissa frukter kan förekomma. Om det finns det misstanke på sådana besvär kopplade till arbetsmiljön astma- och allergiutredning rekommenderas. 

Läs mer här


Eksem
Huden kan drabbas av rodnad, klåda eller blåsor. Det är vanligare hos barn men det kan även drabba vuxna. Atopisk eksem talar för benägenhet för allergi och man ibland har allergier som driver eksemet såsom födoämnesallergier. Å andra sidan kan eksemet drivas av kontaktallergier mot olika ämnen som t.ex. nickel. Vid långdragna eksembesvär rekommenderas omfattande allergiutredning med ibland lämplig eliminationskost om det föreligger misstanke på bakomliggande födoämnesrelaterade hudbesvär.


Allergiska nässelutslag (urtikaria)
Återkommande kliande nässelutslag kallas för urtikaria. Akut urtikaria kallas ett tillstånd som har en duration upp till 6-8 veckor. Om besvären pågår längre än ca två månader kallas tillståndet för kronisk urtikaria. Vid kroniska tillstånden är det inte vanligt att man hittar allergi som orsak men de akuta återkommande nässelutslagen kan bero på allergi t.ex. födoämnesallergi. Utredningen bör ändå vara bred i vilken ska ingå även allmänna blodprover för andra medicinska orsaker. Nässelutslag kan bero på överkänslighet mot födoämnen, läkemedel och kan förekomma i samband med fysisk ansträngning, fysiskt tryck, exponering för kyla eller värme.


Allergiska hudsvullnader (angioödem)
Besvär med återkommande hudsvullnader kallas för angioödem. Svullnaden drabbar oftast regionen runt ögonen, läpparna och man kan uppleva det som en klump i halsen. Dessa kan förekomma vid förkylning eller om man står på vissa mediciner. Drabbas man oftare av sådana besvär, som kan vara av svårare form med påverkan i andningen eller magtarmkanalen, bör man utesluta ärftlig form av angioödem vid utredningen. Ärftlig form av angioödem är dock sällsynt. Angioödem, som urtikaria, kan också ibland bero på allergi.

Vidare läsning kring astma- och allergiska åkommor rekommenderas från den officiella webbplatsen i Sveriges Astma- och allergiförbundet

Innehållsansvarig för Allergologi: Dr Georgios Rentzos, Specialist inom Allergologi, Överläkare, Med dr.

Obs! Vi har flyttat!

F.o.m 1 oktober kommer vi att vara på slussplatsen 1, mittemot centralstationen. Ni kan nå oss på samma telefonnummer!

Välkomna!